Jag brukade älska att fylla år

Jag brukade älska att fylla år...men nu är det fjorton dagar kvar sen fyller jag 25. Varför blir jag så fylld av ångest?
Det känns som ett steg närmare döden, den definitiva vuxenheten och ansvaret som kryper tätt intill för att bli min sängkamrat för resten av livet.
Som barn älskade jag att fantisera om vilka presenter jag skulle få av alla de saker jag skrivit på önskelistan, nu för tiden ger det mig en stressande känsla bara att välja något jag ska önska mig.
Man får inte så ofta presenter som vuxen.
Jag funderar alltid på hur jag kan få nytta av presenterna också.
Jag har önskat ihop mig ett helt tråkigt bohag. Strykbräda, strykjärn, slagborren och elvispen är allihop presenter. Min första dammsugare var en julklapp. Jag önskar mig egentligen inte så ofta roliga upplevelser eller saker som jag vill ha bara för att det är fint/kul, som kläder eller en tidningspremenuration.
Jag har funderat och funderat och ibland dyker något upp som jag vill ha men jag förkastar det genast eftersom jag anser att det bara är ännu en sak jag samlar på.

Ni förstår, jag avskyr att ha saker som bara ligger och tar plats. Jag har en hel bokhylla med böcker jag inbillar mig att jag kommer få användning för i mitt framtida yrke, eller bara kommer läsa för att det är intressant. Så är inte fallet. Jag kommer aldrig någonsin läsa de böckerna igen. Det är studielitteratur och pockets som jag sparat av sentimentala skäl.
Samma sak är det med min garderob. Jag har säkert fyra kavajer, men jag använder dem aldrig. Trots att jag är riktigt snygg i kavaj.
Jag har också i min garderob, precis som i bokhyllan, kläder som jag sparat av sentimentala skäl eller som jag inbillar mig att jag ska laga/sy om någon dag. Men jag kan inte ens trä en symaskin!

På grund av min bokhylla och min garderob är jag näst intill besatt av att göra det rätta valet när min födelsedag närmar sig.
Ska jag välja att önska mig en upplevelse eller kanske ett presentkort på Ikea? Vad behöver jag? Vad är det jag verkligen behöver? Lite nya kläder? Pengar? Kanske till den där skidjackan och fleecen jag planerar att köpa till i vinter. Eller borde jag önska mig en prenumeration på illustrerad vetenskap som jag velat önska mig men inte kunnat med att unna mig i typ fyra år? Vilket är rätt? Jag kan ju inte önska mig hur mycket som helst heller. Jag är ju vuxen, och nu blir jag ännu äldre. Ju äldre man blir desto mindre känns det som man kan önska sig. Om jag skulle skriva en önskelista med typ femton saker på skulle jag känna mig oförskämd tror jag.
Men trots denna känsla av obehag inför att fylla år så kommer jag inte undan...jag kommer fylla år tills jag dör.
Tanken på döden skrämmer mig nästan ännu mer men det kan jag ju skriva om i ett annat gigantiskt långt inlägg...